Man vet aldrig riktigt...
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Känner mig lite konstig, vilket kan bero på att jag är trött och törstig, men det är även nått annat som ligger å bubblar inom mig. Det är en konstig känsla som inte går att beskrivas. Typ jag har något jag borde göra / jag har glömt att göra något/ jag borde bli mer accepterad / vafan gör jag egentligen. Som sagt, en konstig känsla som jag inte kan beskriva, men som alltid dyker upp och stör mig. Ibland brukar jag t.o.m känna att jag som person är lite för mycket. Att jag kanske borde vara lite mindre flummig? Att alla kanske inte tycker om det, faktiskt tycker att jag är jobbig?Även sådana känslor får jag, men jag gör inget åt det. Jag kommer över dem efter några timmar, ibland minuter, vilket är skönt. För jag hade nog vart ett nervvrak annars.
Men just nu, nu, nu känner jag mig lite smått glad. Det är kanske för att jag gillar mina vänner jag har runt om mig, ni vet vilka ni är, det kanske är för att jag känner mig lite smått hög, på livet. Man vet aldrig riktigt.
Trackback